En så himla fin dag bara

Idag var en sån där skön, lugn dag när allt bara blev bra. Lite nervöst då grynet skulle med till banken för långt möte i och med byte/flytt av konton etc. Men han löste det genom att somna 5 minuter innan vi var framme och sova nästan trekvart av mötets tid och busa runt med glatt humör resterande tid. Sen har vi bara varit hemma. Alla flyttlådor är nu uppackade, tidigt i morse våttorkade jag alla golv. Vi har tvättat flera maskiner, vattnat blommor och städat lite, ätit stuvade makaroner och falukorv, knipsat lite syrener och äppelblom, ja bara MÅTT. Duschade gemensamt ikväll och myste loss och sen somnade han gott lite tidigare än vanligt då dagsluren var både tidig och lite kort. Allt har liksom bara flutit på.  Varit lugnt. Inga konflikter. Han är så KUL och mysig nu alltså när man kan snacka. Liksom prata om vad han vill och inte vill och han utropar så mycket lustigheter. Idag lärde han sig vad fluga heter. ”Flula” och så blir han hysterisk när de kommer nära för han hatar dem haha! Alltså gulligheten. Han är bara så himla bäst. Min lilla Plus1.

Imorgon har vi två planer: klappa fåren och lammen (finns flasklamm som modigt snuttade på hans fingrar som han morskt visade fram härom dagen och skrattade när det kittlades) och gå på utflykt i skogen som var hästhage utanför trädgården när jag var liten. Vi ska traska äääända bort till där vi hoppade hinder förr. (Jättelångt bort. På den tiden. Nu har jag annat perspektiv på distanserna….)

Jo och titta förbi Ia och Birger också och norpa en kanelpinne eller två.
Ljuvligt.
Kämpigt ibland och oro likaså men vackert är det.

”Atti mma”

Vattna blommorna.
Det allra bästa som finns med att bo i hus tycker somliga. Så pass kul att man inte alls vill gå in och laga middag efter föris så då fick mamman vackert gå in själv, bunkra upp med verktyg för grynet att greja med så fick han gå runt i trädgården och vattna blommorna och ösa grus en halvtimme medan jag lagade mat med öppet köksfönster och ropade hur klämmig han var. Alla nöjda och glada! Sen åt han dubbla portioner bovetepasta med semivegoköttfärssås och babblade sig till sömns i sängen. Ljuvliga barn.

image

image

image

image

Ska inte säga att det känns helt hundra här ännu, mycket njut till trots. Katten som hängde med huset har pinkat in reviret mer än jag trodde i tvättstugan så jag har inte ens orkat börja sanera ytterligare. Första kvällen här när jag skulle duscha kom inget varmvatten och två dagar senare när en VVS-kille kom så visade det sig att elpatronen i värmepumpen brunnit och var paj. Maximal otur. Vill inte veta vad fakturan hamnar på. Igår fick jag ugnsluckan i handen när jag skulle laga middag. Det känns ovisst och oroligt och det ekonomiska oroar mig för det är en sån stor grej med eget. Så mycket att tänka på. Att oroa sig för. Det känns stundom ensamt. Jag hade behövt ett stöd som inte längre finns. Men jag grejar det. För det finns inga alternativ. Jag överraskas med klippt gräsmatta av min mosters man, äter middag hos mormor ibland och kvällar som dessa när grynet är så lycklig och glad och pratar om alla blommor han ska vattna och att vi ska hälsa på lammen imorgon innan föris- då känner jag mer än nånsin att detta är rätt. Klart det är rätt!

Det är bara inte så lätt.

image

image

image

Med hjärtat i handen

Splittrat är fortfarande bara förnamnet på mycket som pågår just nu. Samtidigt försöker jag att inte lägga för mycket energi på det som är- utan bara vara mig själv och så får resten lösa sig. När det kändes som mest visset häromdagen på jobbet kom Elin förbi. Med ett hjärta som symboliserar en hel massa olika kärlek. Så den har jag nu i min nyckelknippa som en påminnelse!

image

Igår fick jag ett ryck och packade flyttlådor halv elva. Somnade tolv. Vaknade för en halvtimme sen- tio i sex. Inte utvilad men så in i bombens toanödig så det var bara att kliva upp. Får väl fortsätta packa då. Igår spenderade jag annars kvällen framför en radda avsnitt Sex and the city- en av mina favoritperioder när Carrie träffar Aidan. Ahh som att återse gamla vänner. Har även passat på igår att handla massa förnödenheter på Leva Reko såsom bland annat giftfri solskyddsfaktor till mig och grynet nu när sommarvärmen börjat dundra in! Ljuvligt!

image

I övrigt jobbar jag kort dag idag pga Kristi Himmelsfärd; sen hem till MITT HUS för andra gången idag  (ska dra en vända nu innan jobbet) och sen sova hos mamma tillsammans med Emelie- imorgon ska vi till Gekås! Tjoho!
Två ljuvliga screenshots från härliga sms får avsluta detta inlägg som började så kluvet:

image

image

En splittrad valborg

Den här dagen har ju inte gått till historien som en av de mest…. jämna. Kan man väl säga. På jobbet var det ös med 25% på allt som gäller tills imorgon, kul! Men privat har något har gnagt i mig sen i förrgår och idag kändes det som jag fick det bekräftat: att för somliga är jakten roligare än fångsten. Och det kändes förjävligt. Nu har jag ju som tur är mitt hårda bollplank på jobbet som alltid säger exakt vad han tänker och tycker från ett manligt perspektiv vilket är hårt men uppskattat. Det är bara SÅ jävla jobbigt ibland att ha så lätt till sitt kompletta känsloregister att man inte riktigt kan hantera det alla gånger. Men efter att ha grinat i omklädningsrummet en stund morskade jag till mig, blåste ett 50-tal ballonger och bestämde mig för att bara strunta i allt vad planer hette och åka hem till familjen på ön istället efter jobbet. Där var faktiskt både Olle och Gustav samt syrran med familj och det var härligt att få pussa sitt lilla gryn lite som verkade tycka det var jättekul att få vara med både mamma och pappa. Vi åt god köttfärslimpa och åkte sen till Algutsrum och kollade på majbrasa och hörde gammelmormor Ia sjunga i kören. Gustav försökte gå upp på scenen i tid och otid och applåderade hej vilt och mimade till sången och vad mycket engagerad i detta vårjippo. En härlig kväll blev det iallafall. Även om jag känner mig rätt vissen. Men men. Sånt är livet. Imorgon ska jag ägna morgonen åt att packa flyttlådor som jag fått adoptera av Kristin och Björn! Upp med näsan över vattenytan bara. Jag är lyckligt lottad och trots allt väldigt rik.

image

image

image

29 april – husägare

Igår var en minst sagt stor dag för mig och grynet. Vi var nämligen på Fastighetsbyrån och skrev på de sista papperen och förde över de sista pengarna för att så bli husägare på riktigt! Herregud det känns så overkligt. Fast ändå helt självklart. Det är ju ”mitt” hus och har alltid varit. Mamma var med och jag såg på henne att hon blev väldigt tagen av det stora i allt: vid denna tidpunkt på året för… ja vad blir det, 16 (?) år sen… jag skulle fylla 13 och börja högstadiet till hösten…. Ja då sålde hon huset till min kusin och skrev under exakt samma typ av papper fast då som säljare med en klump i halsen och ett hjärta halvt itu. Nu skrev hon under i egenskap av vittne och såg sin dotter köpa huset. Huset hon bott i med alla sina tre barn och upplevt kärlek och sorg och varit med om att bygga ut och tända brasan i på vintern. Hon hade tårar i ögonen och det var nästan så jag fick det också. Ja, hade det inte varit för att jag försökte hålla reda på mitt bångstyriga barn hade jag nog fällt en tår jag med.

image

image

Så jaha nu är man husägare på riktigt då! Ska förbi Kristin och Björn och sno lite flyttkartonger nu på morgonen så kan kan ta tag i det där med att börja packa… till nästa helg går en del av flyttlasset och sen får vi se när det blir slutgiltigt då jag ju inte är av med lägenheten ännu. Men som jag ser fram emot att få möta sommaren där!

Och kära nån så nervös jag är. Men jag lär mig väl det jag behöver med tiden. Och när brunnen ska slammsugas och skorstenen rensas av sotaren så lär jag väl bli varse det. Och det är väl inte så himla farligt om gräsmattan blir lite vildvuxen då och då mellan varven!

Fråga stjärnorna

”…Du möter kanske nån som sätter tillvaron på spel
Jag reste mig för att gå och sa:
”Det som sker det sker”
Men jag är ingen slav under de krafter som styr
Jag har en egen vilja, jag behöver aldrig fly

Stjärnorna de säger vad du är för en individ
Hoppa om du vågar riskera ditt liv
Och du vet inte hälften av det jag läser här
Men kom ihåg innan du hoppar:
Fråga stjärnorna om när…”

 

När tillvaron känns sådär som idag; överrumplande, förvirrande, pirrig, kärleksfull, fantastisk, känslosam, jobbig, outhärdlig i sin ovisshet, osäker, hoppfull, orolig och totalt omtumlande… då finns det faktiskt rätt mycket stöd att hämta i vad stjärnorna säger.

Hade inte hört denna låten på flera år men så plötsligt hörde jag den på radio två dagar i rad när jag som bäst behövde den. Jag började skratta för mig själv. Jag lyssnar ju bara på radio till och från jobbet dvs ca max 15 minuter per dag. Och så kom den.

Så ja. Bland stjärnorna finns mycket stöd just nu när jag behöver det. Stöd. För jag är halvt utom mig av alla känslor.

Jag är en så jävla typisk kräfta att det inte är klokt.